Men friterad camembert introducerades långt innan 1980-talet; närmare bestämt 20 år tidigare och av källarmästare Lars Lendrop på Kockska Krogen i Malmö. I ett verk betitlat ”Herrarnas Bildkokbok” utgiven 1968 och författad av Lars Lendrop och hans köksmästare Einar Petersson som jag råkar ha i min kokboksamling, finns friterad camembert med. Utan hjortronsylt, men med en rejäl tuva persilja.
Jag kan inte låta bli att dela med mig av receptet. Det här är ju faktiskt både matkultur och kulturhistoria. Alltså: Här följer det svenska originalreceptet på friterad camembert
200 g camembert, vetemjöl, ägg, rivebröd
persilja, olja eller kokosfett
Den kylskåpskalla osten skärs i trekanter. Vänd bitarna i mjöl, sedan i uppvispat ägg och sist i rivebröd. Koka ostbitarna gulbruna i het olja. Låt dem rinna av och servera dem genast med frityrkokt persilja.
Friterad persilja:
Skölj och torka persiljan noga. Klipp den i lagom stora kvistar. Kasta ner dem i varm flottyr. Fiska upp dem nästan omedelbart och lägg dem på hushållspapper att rinna av.
Var kommer då hjortronsylten in i bilden? En teori är att det var ett försök av mindre nogräknade krogar att komma undan den lite besvärliga friteringen av persiljan. Om det är sant vet jag inte, om någon läsare har bevis för det ena eller det andra så mottas det med tacksamhet. Själv har jag aldrig gillat inslaget av hjortronsylt, men jag har å andra sidan aldrig gillat det svenska sättet att blanda sött till proteiner (t ex gelé till stek) så jag trodde att det var bara min personliga smak som spökade. Nå, det får vara hur det vill med det, friterad camembert förtjänar sin plats på restaurangmenyerna.
